I söndags åkte Daniel, Dexter och jag till stockholm för att hämta hem vår nyaste familjemedlem. En vanvårdad liten fluffig underbar hamsterkille <3
Hela resan var stressig och kaosartad och vi kom båda fram till att vi aldrig, ALDRIG ska bosätta oss i Stockholm! XD och aldrig åka dit utan GPS igen :P Men vi hade iaf en väldig tur med att älskade lilla Dexter låg och sov hela tiden annars hade det nog gått ännu värre om vi hade behövt känna stress över honom också :P

Iaf så kom lilla Aries som han hette (jag tänker byta namn) till centralstationen enda från Göteborg! Han åkte tillsammans med 20 andra hamstrar som kom ifrån samma ställe. Dom hade mellan landat hos en uppfödare och bott där i en vecka för att få äta upp sig lite innan dom skulle få komma till nya hem. Trotts detta är han väldigt mager och mycket mindre än vad brimer är som bara är 6 veckor gammal och alltså 4 månader yngre än Aries.

Här kommer några bilder på honom :)
   

/Lisa

Ja i torsdags skrev jag ju om att Dexter skelade ganska extremt. Det slutade med att vi åkte in till akuten med honom eftersom att dom hade stängt på BVC.

Först fick vi vänta lite mer än 2 timmar innan vi fick komma in och beskriva hans problem, sen fick vi vänta kanske 30-40 minuter till innan vi fick träffa en doktor.

Hon undersökte hela honom men kunde inte hitta något neurologisktfel som hon sa men hon ville behålla oss övernatten och så skulle vi få göra en undersökning där man sätter små elektroner på hans huvud för att mäta hans hjärnrörelse, först skulle hon gå ut och prata med en kollega.

När hon kommer tillbaka efter ett tag så säger hon att dom egentligen skulle vilja ha oss kvar men det är jätte många sjuka barn uppe på avdelningen och dom hade ingen möjlighet till att isolera ett rum åt oss så Dexter inte ska bli smittade. Så vi blev hemskickade med orden att om det blir värre eller om vi är oroliga så ska vi komma tillbaka.... Klart man blir orolig. Jag tänker ringa till barnavdelningen och säga att jag vill att dom gör den där undersökningen på honom eftersom att hon faktiskt ville det från början, jag kommer inte bli lugn förräns han har gjort den och det förhoppningsvist visar sig att det inte är något fel på honom!

      
Det är jobbigt att vara mamma, det är alldeles för mycket hormoner och känslor som ska komma ut på samma gång :P
/Lisa